
Har äntligen fått till en någorlunda hemsida till mitt företag Tala Om. Jag låter yngste sonen bjuda in er alla att hälsa på. Välkomna!
Har äntligen fått till en någorlunda hemsida till mitt företag Tala Om. Jag låter yngste sonen bjuda in er alla att hälsa på. Välkomna!
Tala Om, kommunikationsföretag, kommunikatör, skribent, copywriter
Varje kväll sjunger jag sånger för en nästan fem månader gammal alldeles bedårande pojke. Vår nattningsrutin går ut på att jag sjunger några sånger och avslutar med Trollmors vaggsång. Därefter säger jag godnatt och går ut ur rummet. Ibland måste proceduren upprepas både en och två gånger. Alltid med Trollmor som avslutning. De övriga sångerna kan variera lite.
Så jag sjunger Trollmor ganska ofta. Vilket har fått mig att tänka på texten en del.
När trollmor har lagt de elva små trollenÄr den inte väldigt konstig? Den verkar lite slumpmässig. Får man skriva en vaggsång utan rim?! :) Helt klart udda. Margit Holmberg (1912-1989) som skrev den var konstnär och sångerska i Göteborg, jag vet inget mer om henne.
En annan för mig aktuell barnvisa innehåller en rad jag tycker är väldigt vacker. Det är Mors lilla Olle. Nu är ju detta en Alice Tegnér-sång, på alla sätt genomarbetad i både text och melodi. Jag gillar särskilt "Mor, varför skrämde du undan min vän?" Så fint det låter, att skrämma undan, inte bort!
Mors lilla Olle är för övrigt baserad på en sann historia som inträffade i Dalarna år 1850. Läs om den fascinerande händelsen här.
alice tegnér, mors lilla olle, trollmors vaggsång, margit holmberg, vaggvisa, vaggsång
En bra bild hjälper oss att se. Att se mer. Ur en ny vinkel, ett överraskande perspektiv. Ett bra foto får oss att se något annat, utöver det uppenbara. Sådana bilder vill jag ta. Jag vill hitta de där lite märkvärdiga utsnitten av verkligheten. Det ställer höga krav på mitt öga, och jag klarar inte riktigt att leva upp till mina egna krav ännu. Men jag försöker. Skam den som ger sig. Jag tränar och ska bli bättre!
Min ambition är att efterbehandla bilderna så lite som möjligt. Collageteknik, retuschering eller annat som förfalskar innehållet i bilden är uteslutet, och det beror inte bara på att jag inte vet hur man gör sådant. Jag vill hitta bilden i verkligheten. Jag tillåter mig dock att vid behov räta upp sneda bilder och att beskära med måtta.
Samtidigt som jag håller "verkligheten" som ideal så vill jag gärna förstärka upplevelsen av det utsnitt som jag har fångat. Intensifiera färger, öka eller minska kontrasten, till exempel. Det beror kanske på min önskan att förmedla den estetiska upplevelsen som jag själv hade när jag tog bilden.
Här till exempel, råkade jag passera förbi utsikten över tre toppar. Oemotståndligt motiv!
Formerna är uppenbara redan så här. Samtidigt förstärks poängen med bilden enormt om man låter topparna bilda silhuetter i stället. Det blir svårare att avgöra avståndet mellan granarna och kyrktornet, och det är en önskad effekt. En svartvit bild med för mycket trycksvärta (vi låtsas att vi ser den i morgontidningen) är ganska charmig.
Jag vet inte vilken jag gillar bäst. Båda har sina poänger.
Foto: Carita Forslund
Ibland upptäcker man först i efterhand att en bild man tagit blivit lyckad. När jag tog den här bilden på den lilla skulpturen i ett skyltfönster så tänkte jag inte så mycket på vinklar och mönster. Men när jag kom hem och började titta såg jag hur linjerna i bakgrunden fortsätter i skulpturen. Flugan har samma vinkel, liksom linjen mellan ögonen. Plötsligt blev bilden lite intressant.
Dessutom kan man ju, om man vill, associera linjerna bakom med notsystem, om man nu vet att detta är ett porträtt av den polske tonsättaren och pianisten Frédéric Chopin.
Detta porträtt fick bli mitt bidrag till Fotosöndag i helgen. Temat var "blek". Nu väntar jag spänt på den här veckans tema som ska avslöjas klockan 12.
Jag fortsätter mobilisera inför min fortsatta föräldraledighet. I våras, när jag insåg att mammaledigheten närmade sig, såg jag till att köpa mig en ny dator. Då hade jag inte haft någon fungerande hemdator på flera år. Nu gav jag mig själv en Macbook Pro i present. Bara det bästa är bra nog. :)
För några veckor sedan skaffade jag mig en kamera, en Sony Nex-5R som på alla sätt inneburit en kvalitetshöjning av fotograferandet. Bilderna blir skarpa, kameran är lätt att hantera och allt jag behöver göra är att hitta motiven. (Och det är ju lätt som en plätt...) Jag älskar kameran, den har försett barnvagnspromenaderna med en ny dimension.
Härom kvällen beställde jag en iPad mini. Den andra generationen fanns äntligen att beställa! Jag är väldigt nyfiken på vad den kommer att innebära för både mitt läsande och mitt skrivande. Jag föreställer mig e-böcker som kan läsas i sängen utan att behöva tända läslampan, och skrivande närhelst jag har lust. Den har perfekt storlek för handväskan och kommer att följa med mig överallt!
Med de rätta verktygen kan en föräldraledighet blir hur bra som helst. Jag är glad att jag har möjlighet att köpa allt detta. Men jag ser det som mycket goda investeringar för mitt välmåendes skull. Synd bara att det inte är förrän på natten jag har tid att greja och skriva, exempelvis det här. Nåväl, vems liv är perfekt?
mammaledig, föräldraledig, foto, kamera, sony nex-5r, ipad mini, macbook pro
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Foto: Carita Forslund
Med denna bild debuterar jag i Fotosöndag. Dagens tema är "intryck". Vilka intryck får du av den här bilden?
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
1 kommentar | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS