För 200 år sedan ansökte den tyske uppfinnaren Johann Nepomuk Maelzel (1772-1838) om patent för metronomen, "[…] Instrument or Instruments, Machine or Machines, for the Improvement of all Musical Performance […]"

Patentansökan 1815

Redan 1817 använde sig Beethoven av metronomiska instruktioner i en komposition. Själv önskade jag mig en metronom i födelsedagspresent, eller var det julklapp, när jag hade börjat bli ganska bra på tvärflöjt. Det måste ha varit ungefär 165 år efter Beethoven, i början av 1980-talet. Jag fick en elektronisk metronom, med en helt statisk (förstås) och torterande volymstark puls – jag älskade den men hatade den för att den var så svår att spela till eftersom den var fullständigt omusikalisk i sin totala avsaknad av känsla – och jag har den fortfarande kvar. Jag minns hur jag kämpade för att få upp ett jämnt högt tempo i Vivialdis flöjtkonsert i C-Dur med hjälp av den. Det gick nog ganska bra, men det var plågsamt.

Men hur ska vi fira det här då? Kan inte någon sätta upp György Ligetis Poème Symphonique för 100 metronomer från 1962? 100 metronomer som slår i olika hastigheter. Vilka flödande ljudliga mönster som ska bildas! Helt fascinerande. Jag lovar att komma på den konserten.